Ingår i temat
Vetenskaplig grund
Läs senare

Dags att lyfta fram lärarnas tysta kunskap

Forskning om undervisningens verklighet måste bedrivas tillsammans med – och inte på – lärarna. När lärarnas tysta kunskap generaliseras och görs tillgänglig för alla skapas oanade möjligheter för hela yrkeskåren, skriver professor Pernilla Nilsson.

08 Mar 2015

Hur att fånga en struts. 494 x 637 mm, färgetsning 1979. © PG thelander Foto: Carl-Johan Söder”Att få vara med i forskningsprojekt och verkligen få reflektera över det som är kärnan i vårt uppdrag, det vill säga hur vi får eleverna att lära och hur vi utvecklar vår egen undervisning, har verkligen förändrat hela min yrkesroll. I learning studyprojektet analyserade vi vår undervisningspraktik och hur vi skapade möjligheter för elevers lärande i klassrummet. Detta har varit det mest lärorika jag gjort under mina år som lärare”.

 

Citatet kommer från Mattias Rundberg, en högstadielärare från Halmstad som under tre år deltog i ett forskningsprojekt med syftet att utveckla kunskap om relationen mellan ämnesinnehåll, undervisning och elevernas lärande, aspekter som är centrala för lärares profession.

Vad är det då som utgör lärares professionella kunskap och kan denna identifieras och generaliseras för att göras tillgänglig för andra?

Skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att lärares praktik ska grundas i forskning och vetenskap. Men akademisk forskning om undervisning och lärande har av tradition haft en relativt liten påverkan på praktiken. En förklaring kan vara att lärare upplever en skillnad mellan den vetenskapliga kunskapen och det sammanhang kunskapen ska tillämpas i. Forskningen belyser dessutom inte alltid de frågor som lärare arbetar med i vardagen. Akademisk forskning har också en tendens att hitta teoretiska lösningar på ”undervisningsproblem” vilka inte nödvändigtvis är samma problem som lärare måste lösa för att hitta fungerande klassrumsaktiviteter.

Detta leder i sin tur till det som forskare ibland kallar ett gap mellan teori och praktik. För att överbygga det gapet, men också bygga en skola på vetenskaplig grund, behöver lärare få möjlighet till kompetensutveckling och reflektion. Trots detta visar den internationella studien Talis (The Teaching and Learning International Survey som fokuserar på hur fyra miljoner lärare i 34 länder upplever sin yrkesvardag), att svenska lärare får generellt mindre kompetensutveckling än kollegor i andra länder och sällan får återkoppling från sina skolledare.

 

För att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv måste skolor leva upp till skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär att alla skolor måste avsätta resurser för vetenskaplig kompetensutveckling där lärare, likt Mattias Rundberg i citatet i början av artikeln, involveras i kunskapsproduktionen som ska utgöra den vetenskapliga basen för deras arbete. En skola på vetenskaplig grund innebär inte att lärare endast konsumerar forskning som kommer ut från universitet och högskolor, utan lärare ska även bidra till produktionen av vetenskaplig kunskap. Då sker forskning om undervisningens verklighet tillsammans med och inte på lärarna, vilket på ett mer systematiskt sätt bidrar till att förbättra praktiken.

Forskning om skolan visar otvetydigt att lärarens professionella kunskap är det som har störst betydelse på elevernas resultat. En viktig aspekt i lärares professionella kunskap är att introducera nya begrepp, sammanhang och teorier på ett sätt som är meningsfullt och som främjar elevers lärande. Läraren bör vara tydlig, engagerad, bry sig om eleverna, vara medveten om varje elevs aktuella förförståelse och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta. Till detta kommer också de viktiga förmågor som handlar om att leda och organisera undervisningen så att den skapar en trygg lärandemiljö och goda relationer till eleverna som bygger på ömsesidig respekt. Ämnesdidaktiskforskning utvecklar kunskap om kvalitativa skillnader i hur elever förstår innehållet i det som de ska lära sig och kan därmed bidra till att identifiera och utveckla lärares professionella kunskap.

 

Den australiensiske forskaren John Loughran menar att en lärare som klassas som expert förstår relationen mellan undervisning och lärande på sätt som inte bara utvecklar elevernas lärande, utan också ger insikt i den egna praktiken. Läraren ska alltså vara kunnig i sitt ämne och om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka – men också reflektera över sin undervisning i relation till elevers lärande.

Den australiensiska forskaren Amanda Berry och hennes kollegor skriver att lärares professionella kunskap är svår att definiera och kategorisera och därför exceptionellt svår att uttrycka och dokumentera – ändå är det otroligt viktigt att göra detta.

Ett sätt att begreppsliggöra och strukturera lärares professionella kunskap beskrevs av den amerikanska forskaren Lee Shulman under mitten av 1980-talet. I samband med en storamerikansk utbildningskonferens myntade Shulman begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK) som den specifika kunskapen lärare har i att undervisa ett ämnesinnehåll till en grupp elever på ett sätt som främjar deras förståelse.

 

Shulman betonade vikten av lärares förståelse för hur ämneskunskaper omsätts i en undervisningspraktik och relateras till elevers lärprocesser. I en lärares PCK ingår kunskap om analogier och metaforer, förklaringar och exempel som underlättar elevers förståelse samt vad som gör det lätt eller svårt att lära ett specifikt ämnesområde. Shulmans beskrivning innebär i praktiken att läraren dels har kunskap om det specifika ämnet i sig, till exempel mekanik, dels att han eller hon har kunskap om hur detta undervisas för att främja förståelse, till exempel att man kan förstå Newtons tröghetslag genom att uppleva den i en berg och-dal-bana.

Att låta lärares praktiska kunnande identifieras och analyseras i relation till en begreppslig ram som PCK utgör, har visat sig vara ett meningsfullt sätt att explicitgöra lärares ”dolda” kunskap.

Kim Johansson tog sin lärarexamen i januari 2014 och har sedan dess arbetat som gymnasielärare i kemi och naturkunskap. Hon beskriver hur hon genom att läsa om och systematiskt studera begreppet PCK under sin lärarutbildning också har ändrat sitt sätt att se på sin roll som lärare.

”Jag använder mig ofta av olika undervisningsmetoder för att kunna nå ut till så många elever som möjligt. Jag tar hjälp av mina kollegor för att reflektera om olika ämnesområden i kemi. Om jag inte hade fått kunskapen om PCK och blivit medveten om olika verktyg som man kan använda sig av för att utveckla sitt sätt att undervisa hade jag nog aldrig kunnat känna mig så trygg i min roll som lärare. PCK är för mig så mycket … det är allt som en lärare kan, gör, tänker och säger.”

 

Även den engelske forskaren Vanessa Kindt betonar vikten av ett begreppsligt ramverk för att utveckla förståelse för lärares professionella undervisningspraktik: ”Lärarutbildningarna inom naturvetenskap skulle tjäna på att använda PCK mer aktivt för att hjälpa oerfarna och erfarna lärare att förstå, utveckla och förbättra sin praktik.” Med andra ord kan ett begreppsligt ramverk som PCK tillvarata, artikulera och kommunicera lärares unika kunskap.

För att bidra till lärares professionella kunskapsutveckling måste lärare bli medvetna om de förmågor och färdigheter de använder för att hantera dilemman och svårigheter i klassrummet. För att skapa denna medvetenhet behöver lärare engageras i processer där de stimuleras att reflektera över sin klassrumspraktik. På flera håll i landet genomförs framgångsrikt olika former av kollegialt lärande. Bland annat har learning study visat sig vara en framgångsrik metod för att fokusera på relationen mellan ämnesinnehållet, lärares undervisning och elevernas lärande, med andra ord de aspekter som är centrala för en lärares PCK.

 

Forskaren Ulla Runesson beskriver att en learning study utgör en kollektiv lärandeprocess som syftar till att skapa kunskap om hur lärares undervisning återspeglas i elevernas lärande, samt vad som behövs för att skapa de bästa förutsättningarna för detta lärande. Det handlar alltså om att lärarna gemensamt planerar och systematiskt analyserar sin undervisning och drar nytta av den kollektiva kunskap som finns där. Därför kan en learning study beskrivas både som en forskningsmetod och som en modell för kompetensutveckling. Vad som utmärker en learning study är att den är integrerad i det vardagliga arbetet, är fokuserad på ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla, att den inkluderar systematisk insamling och kollektiv analys av data om elevernas lärande och undervisningen, samt att den har en teoretisk förankring i variationsteorin, en teori som grundades av forskaren Ference Marton och hans kollegor. Ett grundantagande i variationsteorin är att elevers förståelse för ett ämnesinnehåll underlättas av att den lärande erfar hur något skiljer sig från något annat. Därför blir lärarens uppgift att visa på och erbjuda variation av de aspekter som är kritiska för förståelsen.

Kärnan i en learning study är den kollektiva kunskapsbildning som skapas då lärare reflekterar tillsammans och delar med sig av kunskap och erfarenheter. Genom att flera lärare deltar och analyserar filmad undervisning får man som enskild lärare också hjälp att se aspekter i den egna undervisningen, som man inte sett innan. Att erbjuda lärare möjligheter till reflektion, kollegialt samarbete och analys av den egna klassrumspraktiken är just nu centralt för att utveckla en skola på vetenskaplig grund. Om lärare bygger ny kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder kan praktiken göras mer teoretisk och teorin mer praktisk – och undervisningen kanske bli bättre. Detta ställer nya krav på såväl skolledare som lärare, men det öppnar även för oanade möjligheter för hela yrkeskåren.

Budgetpropositionen för 2015 betonar vikten av forskning för en evidensbaserad skola och förskola. Den 1 januari 2015 inrättades en nymyndighet, Skolforskningsinstitutet, som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat till dem som är verksamma i skolan. Myndigheten ska också kunna initiera och fördela medel till praxisnära forskning. Det är viktigt att såväl lärare som forskare, liksom skolhuvudmän och andra intressenter, engageras i detta arbete.

Att bygga en skola på vetenskaplig grund där lärare ges möjlighet att utveckla sin professionella kunskap blir en stor utmaning för vår nya regering.

Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad. Hon har en bakgrund som lärare i naturvetenskapliga ämnen men har sedan 2000 arbetat vid lärarutbildningen. Hennes forskning belyser främst lärares undervisning och elevers lärande i naturvetenskap, lärares professionella kunskap och olika former av praktiknära forskning och klassrumsstudier. Pernilla Nilsson var med och skrev kursplanerna för fysik, kemi och biologi för grundskolan i Lgr 11 och har för Skolverket skrivit forskningsöversikten Att se helheter.

Alla artiklar i temat Vetenskaplig grund (9)

ur Lärarförbundets Magasin