Ingår i temat
Normer i förändring
Läs senare

Bryta mönster går trögt på gymnasiet

Elever som bryter mot könsnormen i gymnasievalet ligger i riskzonen för avhopp, ofullständiga betyg och svag etablering på arbetsmarknaden. Det visar statistik från Skolverket.

27 Sep 2015

»Fru«. ©Nanna Johansson.Gymnasieskolans yrkesprogram är extremt könssegregerade. För att bara nämna två exempel är andelen flickor 3 procent på vvs- och fastighetsprogrammet medan den på hantverksprogrammet är 94 procent.
Detta är något som beslutsfattarna vill ändra på. Enligt styrdokumenten ska skolan ”motverka traditionella könsmönster” – men fortfarande hoppar elever som väljer könsmässigt otraditionellt oftare av, de har sämre studieresultat och en svagare ställning på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning.

– Det är betydligt vanligare att de som väljer otraditionellt byter program eller till och med hoppar av gymnasiet. Och vi ser ingen förändring i och med den nya gymnasieskolan, säger Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket och den som tagit fram siffrorna.

– Det här handlar om tunga fakta. Jag tycker att det är viktigt att visa hur det ligger till utan att dölja något, säger han.

Dessa elever lyckas inte bara sämre i skolan, de har dessutom en svagare ställning på arbetsmarknaden ett, tre och fem år efter avslutade gymnasie-studier. Med en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden menas en inkomst som inte räcker till att bilda ett eget hushåll. Det är enligt Skolverkets definition någon som inte studerar och har en förvärvsinkomst under 174 200 kronor.

Andelen som har en etablerad ställning ett år efter att de avslutat fordonsprogrammet är 55 procent av männen och 36 procent av kvinnorna. Mot-svarande siffror för byggprogrammet är 54 respektive 36 procent.

På det kraftigt kvinnodominerade hantverksprogrammet så har 84 procent av kvinnorna fått ett slutbetyg inom fyra år. Samma siffra för männen är 60 procent.

– Risken för avbrott ökar om eleven tycker sig vara på fel program. Min uppfattning är att det alltid är mest lyckosamt att välja efter intresse. Det ska man inte undanhålla någon, säger Sven Sundin.

 

Gymnasieminister Aida Hadzialic anser att eleverna ska fortsätta uppmuntras att välja otraditionellt, trots Skolverkets siffror.


– Vi ska ha en jämställd skola med samma tillgång till program och inriktningar för båda könen, säger hon.

Men är det rätt mot eleverna att uppmuntra till normbrytande val om det leder till sämre resultat? 

– Vi kan motverka detta genom att börja arbeta med jämställdhet tidigare och uppmuntra exempelvis tjejer som väljer tekniska utbildningar. Vi vet att både tjejer och killar vill göra normbrytande val. Jag har sett exempel på hur det går att bryta upp dessa mönster. Men det kräver tid, uppmuntran och särskilda profileringar utan att ändra innehållet, säger Aida Hadzialic.

Alla artiklar i temat Normer i förändring (13)

ur Lärarförbundets Magasin