Ingår i temat
Skickliga lärare
Läs senare

»Bra! Tack läraren!«

En lärare som förstår även när frågan är fel ställd. Som inte är sträng. Som visar respekt. Som märker när en elev mår dåligt och har modet att ställa frågan. Så låter det när några elever beskriver en bra lärare.

11 Maj 2011

Det är en solig eftermiddag på Globala gymnasiet som tronar i en vit byggnad på höjden mellan den trafikerade Hornsgatan och åttiotalshusen i sluttningen ned mot Tantolunden på Södermalm i Stockholm. Här går förstaringarna Hanna Hellström och Sara Vaghult. De läser naturvetenskapsprogrammet sedan ett drygt halvår tillbaka och i klassen finns det många nivåer av kunskap bland eleverna i olika ämnen även om många hade höga betyg, konstaterar de.

När de ska beskriva hur en bra lärare är kommer flera aspekter upp. Inte sträng men bestämd, låter en beskrivning. Sedan resonerar de kring hur viktigt det är att läraren kan lyssna och förstå dem utifrån där de befinner sig – både vad gäller kunskap inom ett ämne och praktiska frågor som arbetsmängd och planering.

– När man till exempel har en jättestor uppgift som är svår och man frågar om en vecka till för att hinna göra klart, att de då inte tänker ”nej nu rubbas mitt upplägg för den här kursen”. Utan att de tänker mer ur elevens perspektiv och ser att det blir mindre stress och mer intressant om man får mer tid, säger Sara Vaghult.

Hanna Hellström håller med och lägger till:

– De förstår att alla är på olika nivåer och tror inte bara att alla har gjort det man borde ha i nian. De tar verkligen reda på: ”Har alla lärt sig det som är grunden eller måste vi gå igenom det först?”

Vissa lärare lyssnar man mer på från första början, fast vad det beror på är svårt att beskriva, funderar Sara Vaghult. Det där viktiga första intrycket avgör nog ofta hur eleverna kommer att se på och förhålla sig till läraren. Vissa lärare har det, andra inte – det är något i relationen mellan läraren och eleverna, något i personkemin som avgör om det blir bra. Och när personkemin inte stämmer krävs det lite extra av eleverna för att inte fastna i tanken ”jag tycker inte om den här läraren”, tror Sara Vaghult.

– Man måste vara en ambitiös elev som tänker att ”ja, okej nu har jag inställningen att jag inte tycker om den här läraren och då kommer jag inte lära mig något”. Man måste komma till den insikten för att göra något åt den.

Vad har de då för exempel på när det har fungerat bra? Hanna Hellström beskriver en lärare som brukar ha en tydlig början på sina lektioner, vilket skapar ett lugn i klassrummet. Läraren kan till exempel sitta och lyssna på musik när eleverna kommer in och det färgar stämningen.

Lugn är också det ord hon använder när hon beskriver en annan bra lärare. En lärare hon tycker verkar genuint intresserad av sitt ämne.

– Han får en intresserad genom att han själv är det och genom att tycka att det är kul att man frågar saker. Du vet: ”Aha, oj, det där var en bra fråga!” Han berömmer en, fast inte alltid i ord utan med sitt engagemang liksom.

Utan att några namn har nämnts vet Sara Vaghult direkt vilken lärare Hanna Hellström menar.

– Ja, han skapar en dialog där man känner att man delar ett intresse. Båda vill hitta svaret! Han säger inte ”det vet jag” utan ”jag tänker lite så här”.

– Han vill lära mig, men han vill också lära sig själv om andras perspektiv.

Hur lärare tar emot elevers frågor är något de återkommer till under samtalet och tvärtemot funderingarna kring personkemi verkar det vara oerhört konkreta saker som gör att de känner sig trygga och motiverade med vissa lärare. De uppskattar när en lärare anpassar sitt svar efter den elev som frågar, genom att vara lyhörd för tonen i frågan till exempel och inte bara vara rak och direkt i alla lägen, och att läraren anstränger sig för att förstå vad eleven menar, även när frågan kanske var fel ställd.

Sara Vaghult beskriver hur hon vågade räcka upp handen på matten och ställa en fråga hon var osäker på. Hon undrade vilken funktion en viss variabel hade i grafen – men sa fel variabel.

– Läraren mötte mig halvvägs och förstod att jag hade sett ett samband. När läraren tänker ”okej, nu formulerade sig Sara jättekonstigt men jag förstår henne ändå” då känner jag: Bra! Tack läraren! Vilket kul ämne!

När elever vågar börjar ställa frågor kan lärare bygga på det och då blir eleverna mer engagerade, sammanfattar Sara Vaghult. Effekten blir lätt tvärtom i fall man ställer en fråga och läraren suckar, tycker Hanna Hellström.

– Det är inte det bemötande man vill ha när man ställer en fråga om något man tycker är svårt. Då vill man känna att ”det är bra att du frågar för det här är svårt”, inte att någon är så här ”okej, jag drar väl det igen då”.

– Ja, så att läraren inte tänker att det är eleven som är trög utan att det bara är att vända på det och förklara på ett annat sätt för att just den här eleven ska förstå, säger Sara Vaghult.

Ett annat exempel som kommer upp under samtalet är hur deras kemilärare använde sig av Kalle Kanin när de läste om kolets kretslopp. En mjukdjurs-kanin fick stå framme vid tavlan och utifrån den ställde läraren frågor till eleverna om vad som händer när kaninen äter? Andas? Dör?

– När man går natur är många av lärarna jätteduktiga: de är biologer, kemister, fysiker. De är jättekunniga men det är inte vi och om man översätter det och tar in Kalle Kanin kommer man med bättre, säger Sara Vaghult.

Humor är bra men läraren får inte försöka vara rolig, sammanfattar de. Och de uppskattar lärare som kan sväva i väg från ämnet en aning – de blir mer intressanta.

– I stället för de som är så här: ”Nu ska vi börja med det här! Sen tar vi det här! Och slutar med det här!” säger hon och hugger med hela handen i luften.

Kan lärare bli bättre? Ja, det tror de, bland annat för att lärare som har arbetat länge och är rutinerade är bättre. Eller kan vara bättre.

– Erfarna lärare som inte har blivit mossiga utan har energi är bättre än nya och osäkra, säger Sara Vaghult.

Att låta elever få utvärdera lärarnas arbete kan vara ett sätt att hjälpa lärare bli bättre – fast då ska det ske utan att man ger eleverna all makt eller låter dem ha synpunkter på lärarnas personlighet, tycker de.

– Om flera tycker att något har varit svårt under kursen kanske man borde ändra på sitt lärosätt, säger Hanna Hellström.

På Kvarnhagsskolan i Alby i Botkyrka söder om Stockholm går Yunus Bulduk i åttan. Han tycker att en bra lärare är någon som stämmer av att alla elever har förstått vad lektionen har handlat om – för alla vågar inte säga till när de inte förstår. En bra lärare är också schyst, visar respekt och är inte sträng, tycker han.

Vad ligger då i ordet sträng för honom?

Han lägger pekfingret på hakan och funderar ett slag. En sträng lärare är någon som säger till för minsta småsak, som alltid tror att hon eller han har rätt. Det är när en lärare har principer för hur saker ska vara och inte lyssnar på argument – oavsett hur riktiga. En lärare som har bestämt sig för hur något ska vara och som inte väger in omständigheterna. Det kan handla om små saker som vad eleverna får göra och inte på skolan, och när man får tillsägelser som känns obefogade, resonerar han.

En lärare som är bra på att respektera eleverna och är schyst behöver inte automatiskt vara bra på att förklara, och en lärare som är bra på att förklara saker är inte alltid bra på att vara schyst, sammanfattar han. Visst vore det bra om det hängde ihop, men det gör det alltså inte alltid. Fast på Kvarnhagsskolan finns det många bra lärare, lägger han till. Dessutom tycker elever olika om lärarna.

Men skulle du ändå säga att det finns en lärare som nästan alla elever tycker är bra?

– Ja, säger han utan att tveka och nickar.

Hur är du då på den lärarens lektioner?

– Jag försöker koncentrera mig på alla lektioner, men på just den lärarens lektioner är jag lugn. Mer koncentrerad.

Han beskriver läraren som snäll, trevlig och tydlig på lektionerna. Men han understryker också att läraren alltid ställer upp och det verkar vara en särskild episod som gjort stort intryck på honom. Ett skeende när en elev hade det jobbigt och läraren visade prov på uppmärksamhet, empati och handlingskraft.

– En elev hade problem och ville inte prata om det, men just den här läraren gick fram och frågade hur det var och så, för eleven hade betett sig annorlunda. Till slut berättade eleven vad det var för problem och läraren hjälpte. Det var en bra lärare som gick fram tycker jag.

Hur är en bra lärare?

Omid Ahmadi
Klass 3 D Sätraskolan, Stockholm
— En lärare ska vara lärosam och snäll. Han eller hon ska inte vara oschyst mot andra fröknar eller bli arg om ett barn inte har gjort något dumt eller elakt. En lärosam lärare kan mycket och berättar för barnen så att de lär sig mer.

Barin Barwari
Klass 3 D Sätraskolan, Stockholm
— Jag tycker att en bra lärare ska hjälpa alla, inte bara två, tre stycken. Om man inte förstår något ska läraren kunna berätta det flera gånger tills man förstår. Om man säger ”jag förstår inte det här” ska läraren inte bli arg.

Kristina Stolica
Klass 3 D Sätraskolan, Stockholm
— Läraren ska vara snäll och kunna förklara noga så att ett barn kan förstå. Den ska också bry sig om barnen väldigt mycket. Om något barn gör sig illa ska läraren krama och säga ”vad hände?”. Läraren ska inte skrika när någon gör något dumt utan prata lugnt.

Mahmod Siraj
Klass 3 D Sätraskolan, Stockholm
— En bra lärare är smart, glad, rolig, kan sport och kan lära ut på ett roligt sätt. Du vet inte sur och säga ”åh, jobba med det där suck”. Att läraren gör lektionen intressant och berättar spännande saker om till exempel dinosaurier. Och en sak till! En bra lärare trivs med sitt jobb.
 

Alla artiklar i temat Skickliga lärare (10)

ur Lärarförbundets Magasin