Läs senare

Bok med makt att förändra skoldebatten

22 Sep 2017

The rediscovery of teaching

Gert Biesta

Routledge

Gert Biestas bok The rediscovery of teaching är något så ovanligt som en text med potentialen att förändra skoldebatten. Boken diskuterar graden av lärarstyrning i skolan och tangerar därmed den debatt vi i Sverige fört genom att ställa de oskarpa begreppen ”katederundervisning” och ”flumskola” mot varandra. Biestas bok rör om i debatten genom att vända på dess politiska positioner. Lärarstyrd undervisning är för Biesta per se inte ett otillbörligt maktutövande som begränsar elevens frihet. Inte heller är det för Biesta självklart att handlett lärande utgör ett progressivt alternativ.

För Biesta är utbildningsväsendets främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att bli ett självständigt, fritt subjekt som kan möta omvärlden på ett vuxet sätt. För att kunna bli ett vuxet subjekt räcker det inte med att man är fri från andras inflytande och har valfrihet. Enligt Biesta leder ett sådant subjektsbegrepp snarare till att eleven blir låst i sin egen världsbild, eller sitt ”egologiska” perspektiv som han kallar det. Utbildning som bygger på självständigt lärande erbjuder inte eleven att komma ur detta ”egologiska” perspektiv. En skola som vilar på en sådan ”konstruktivismens hegemoni” är därför, som Biesta ser det, snarare nyliberal än progressiv. För Biesta är det i stället genom att man blir tilltalad av sin omvärld som man själv kan bli ett fritt subjekt och överskrida den egna världsbilden. Det är här den undervisande läraren behövs eftersom denna kan utmana eleven.

Biesta förser läsaren med vad han själv kallar för ”progressiva argument för en konservativ idé”. Det blir därmed möjligt att framhålla betydelsen av lärarstyrd undervisning utan att detta betyder att man sympatiserar med en konservativ ideologi eller eftersträvar ett kontrollsamhälle. I stället erbjuds en teoretisk grund där lärarstyrd undervisning hamnar till vänster på en politisk skala. I sin förlängning blir några av Biestas slutsatser säkert också obekväma för enskilda skolforskare. Den som så önskar kan hos Biesta finna stöd för att idéer om eleven som ett autonomt lärandesubjekt, fri från lärarens maktutövande, snarare har banat väg för nyliberalismens framfart i skolan, än varit ett progressivt alternativ.

Trots sina knappa 100 sidor är boken allt annat än lättsmält och innehåller en rad komplexa filosofiska resonemang. Denna svårtillgänglighet begränsar markant möjligheten att boken faktiskt förändrar debatten på det sätt den har utsikter att göra. Samtidigt kan det vara så att det ryms en annan mer långsiktig förändringspotential i och med de filosofiska övertonerna. Boken kan nämligen passera som en tjuv i natten in på intet ont anande pedagogikinstitutioner. Där kan den ligga och gro i det kollektiva medvetandet hos doktorander och unga forskare som förhoppningsvis så småningom ser det oerhörda i att Biesta erbjuder en helt ny inramning åt frågor som präglat skoldebatten i decennier.

ur Lärarförbundets Magasin