Läs senare

»Blandade klasser ger ökad tolerans«

Metin ÖzdemirSkollagen slår fast att skolan ska främja tolerans och demokratiska värderingar, men utan att förklara hur det ska gå till. I den nya antologin Toleransens mekanismer ges några förslag.

av Ellen Larsson
22 Sep 2017
22 Sep 2017
Psykologerna Metin Özdemir och Sevgi Bayram Özdemir har skrivit det avslutande kapitlet i antologin Toleransens mekanismer som ges ut av Forum för levande historia. Foto: Kicki Nilsson

– Lärare kan stimulera toleranta åsikter och attityder bland eleverna genom att lyfta kontroversiella sociala och politiska frågor i klassrummet. En del lärare kan nog tveka inför det av rädsla för konflikter. Men med tydliga regler är skolan den perfekta miljön för detta, säger Metin Özdemir som är professor i psykologi vid Örebro universitet och en av författarna till boken.

Hälften av de tillfrågade ungdomarna i hans studie indikerade att sådana diskussioner inte förs i klassrummet i dag. Han har studerat hur skolklassers etniska sammansättning påverkar elevernas toleransnivå genom enkäter till drygt 1 400 elever i åldrarna 13 och 16 år. Undersökningen visar att ungdomar med svensk bakgrund generellt sett har en hög toleransnivå, men också att var femte elev inte tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som svenskfödda.

– Det är bekymrande siffror när ett av skolans viktigaste mål är att få eleverna att omfamna våra grundläggande principer för mänskliga rättigheter, säger han.

Studien visar också att två tredjedelar (67 procent) av de tillfrågade ungdomarna med svensk bakgrund helt saknar vänner med invandrarbakgrund. Bristen på sådana vänskapsrelationer är större i skolor med få invandrare, 72 procent jämfört med 56 procent i etniskt blandade skolor.

– Att ungdomar kan leva så segregerade liv även i sammanhang där de faktiskt har möjlighet att mötas är så klart anmärkningsvärt, men siffrorna visar också att etniskt blandade klasser gynnar såväl antalet vänskapsrelationer som positiva attityder mot exempelvis invandrare, säger Metin Özdemir.

Det är dessutom vanligare att lärare initierar diskussioner om politik och samhälle i en sådan klassrumsmiljö, diskussioner som i sig kan bidra till mer toleranta elever. De här positiva effekterna av blandade klasser består oavsett elevernas ålder, kön och föräldrarnas åsikter.

– Detta är verkligen intressant eftersom betydelsen av uppfostran och uppväxtmiljön ofta lyfts fram som avgörande för formandet av ungas åsikter. Våra resultat tyder på att skolans positiva effekter faktiskt kan väga upp föräldrars negativa inverkan, säger han.

Vad innebär det för läraren?

– Det tyder på att läraren kan spela en viktigare roll än man tidigare trott, inte minst under tonåren då många av våra värderingar formas och cementeras. Kanske kan det få fler lärare att våga initiera samtal och samarbeten över etniska gränser.

ur Lärarförbundets Magasin