Läs senare

Betyg kan gynna barn till lågutbildade

Nästa år införs betyg från årskurs sex. Men vad har egentligen tidiga betyg för långsiktiga effekter? Forskaren Anna Sjögren hävdar att betyg kan gynna vissa barn, speciellt döttrar till lågutbildade föräldrar.

16 Sep 2011

Foto: Sandra Qvist
När grund­skolan fick en ny läro­plan, Lgr80, avskaf­fades be­ty­gen på låg- och mel­lanstadi­et. Men redan från 1969 fick de lokala skol­näm­nder­na rätt att er­sät­ta be­ty­gen i årskurs 3 och 6 med utveck­lingssam­tal. Det in­nebär att be­ty­gen på låg- och mel­lanstadi­et avskaffades vid oli­ka tid­punk­ter i oli­ka de­lar av lan­det.

Det här kom na­tionalekonomen och forskaren An­na Sjö­gren på lite av en slump.

– Be­tygs­frå­gan har de­bat­ter­ats så my­ck­et, sedan jag själv gick i skolan i prin­cip, den har alltid var­it på tape­ten och alltid var­it gan­ska in­fek­ter­ad. När jag bör­jade nys­ta i den här vari­atio­nen i när man avskaf­fade be­ty­gen, då in­såg jag att man fak­tiskt kan an­vän­da den för att un­der­sö­ka om det verkar ha spelat nå­gon roll om man fick be­tyg eller inte.

Till­sam­mans med en kol­le­ga skick­ade hon ut en enkät till samtli­ga kom­muner för att ta re­da på när de genom­förde be­tygsre­for­men. 187 av lan­dets 290 kom­muner gav svar som var till​för­litli­ga nog att an­vän­das. Därefter häm­tade hon in­for­ma­tion från Statis­tiska cen­tral­byrån om födelsekom­mun, famil­je­bak­grund, ut­bild­ning och inkom­ster som vux­na för al­la män­niskor föd­da mel­lan 1954 och 1974.

Re­sul­tatet av An­na Sjö­grens studie vis­ar inte på nå­gra särskilt sto­ra skill­nad­er i ut­bild­ningslängd och medelinkomst mel­lan dem som fick be­tyg på låg- och mel­lanstadi­et och dem som inte fick det. Men en vik­tig slut­sats går ändå att dra utifrån ma­te­ri­alet, menar hon: Att barn till lågut­bil­dade föräl­drar miss­gyn­nas av att inte få be­tyg.

– My­ck­et av det som sades i den diskus­sion som föran­led­de re­for­men var att be­tyg skulle vara särskilt skadli­ga för sva­ga elever. Men i min studie ser det ut som att det är lite tvär­tom – att elever med ut­bild­ningss­vag bak­grund kla­rade sig säm­re när de inte fick be­tyg, säger An­na Sjö­gren.

Skill­naden var störst för döt­trar till lågut­bil­dade föräl­drar. An­de­len som inte gick gym­nasi­et ökade med 8–16 pro­cent när be­ty­gen avskaf­fades. Motsvarande siffra för po­jkar var 7–10 pro­cent.

En an­nan, om än inte li­ka ty­dlig, slut­sats är att sön­er till högut­bil­dade gyn­nades av att be­ty­gen avskaf­fades. De fick både hö­gre inkomst som vux­na och ut­bil­dade sig län­gre än dem som be­tygsat­tes på låg- och mel­lanstadi­et. Stu­di­en ty­der ock­så på att flick­ors ut­bild­ningslängd, både för döt­trar till låg- och högut­bil­dade föräl­drar, blev lite ko­rtare efter att be­ty­gen avskaf­fades – i genom­snitt tre veck­or.

Men går det verk­li­gen att ve­ta att de här skill­nader­na Foto: Sandra Qvistberor just på be­ty­gens avskaf­fande och inte på nå­got an­nat? Ja, menar An­na Sjö­gren.

– Styrkan i metodolo­gin är att jag hade 187 oli­ka kom­muner och de avskaf­fade be­ty­gen vid oli­ka tillfällen. Jag hade allt­så gan­ska my­ck­et vari­ation i när sak­er och ting hände, vilket gör att jag till stor del kan utes­lu­ta att det jag ser skulle bero på nå­gonting an­nat. Det blir en sit­ua­tion som näs­tan kan lik­nas vid ett ex­per­iment. Men här har skill­nader­na i be­han­dling inte ska­pats i ett lab­ora­to­ri­um utan i stäl­let up­pstått av att kom­muner­na tog bort be­ty­gen vid oli­ka tillfällen.

De kom­muner som valde att avskaf­fa be­ty­gen i för­tid skulle er­sät­ta den in­for­ma­tio­nen med utveck­lingssam­tal. I rap­porten för An­na Sjö­gren ett resone­mang om att den kval­ita­ti­va in­for­ma­tion som förmed­lades via sam­tal kan ha var­it svårare att tol­ka för föräl­drar med lä­gre ut­bild­ning. Kanske var be­ty­gen vik­ti­gare för de famil­jer­na just där­för?

– Egentli­gen var det ju bara en pap­per­slapp som togs bort och in­for­ma­tio­nen kanske egentli­gen bor­de ha fun­nits där via utveck­lingssam­tal och an­nat. Men up­pen­barli­gen var det så att det fanns nå­gon yt­terli­gare in­for­ma­tion i det här pap­peret som var vik­tig.

När rap­porten Be­tygsat­ta barn – spelar det nå­gon roll i läng­den? pre­senter­ades i ju­ni för­ra året var ut­bild­ningsmin­is­ter Jan Björk­lund (FP) snabb att kon­stat­era attden bekräf­tade det han alltid har ve­tat: att be­tyg är ar­be­tarbar­nens bäs­ta vän.

Den mod­er­ata riks­dagsledamoten Mats Ger­dau jublade på sin skol­blogg: ”Ha­ha, vad säger de röd­grö­na nu då? Själv är jag inte ett dugg förvå­nad… Det är ju bra att forskar­na bekräf­tar det som van­ligt sunt för­nuft säger: Man måste få en ty­dlig utvärder­ing av hur det går i skolan, redan från skol­starten.”

Mats Pertoft, som då var skolpoli­tisk tales­per­son för Miljö­par­ti­et, ty­ck­te däremot inte att det gick att tol­ka rap­porten som en hyll­ning till be­ty­gens vara: ”Be­tyg får inte elev­er­na att lära sig mer och där har vi stöd i forsknin­gen. Däremot be­hövs ty­dli­ga utvärderingar”, sade han i en in­ter­vju i Lärar­nas tid­ning.

An­na Sjö­gren själv kon­stat­er­ar att per­son­er ur oli­ka poli­tiska läger har läst hennes rap­port med oli­ka slags glasö­gon:

– Poli­tiskt var det in­tres­sant att det var mån­ga som sa: ”ja­ja, det är pre­cis så som vi alltid har sagt” – oavsett av vad de hade sagt in­nan. Det var lite förvå­nande att man kunde tol­ka det så oli­ka. Men i och med att re­sul­tat­en är så att det finns nå­gon liten grupp som gyn­nas och nå­gon liten grupp som miss­gyn­nas så kan man ju väl­ja att ploc­ka de russin som stäm­mer med den eg­na kakan.

Hösten 2012 in­förs be­tyg från årskurs 6 – en förän­dring som föregåtts av mån­ga och heta de­bat­ter. I regerin­gens promemo­ria Be­tyg från årskurs 6 i grund­skolan står att tidi­gare betyg bidrar till att ”ska­pa förut­sät­tningar för att fler elever ska nå en hö­gre målupp­fyl­lelse än i dag”. Men i promemo­ri­an står ock­så att in­föran­det av tidi­gare be­tyg bör föl­jas upp efter­som det finns så få större studi­er om be­ty­gens ef­fek­ter på elev­er­nas re­sul­tat.

An­na Sjö­grens rap­port ger in­ga svar på frå­gan om vil­ka mekanis­mer som lig­ger bakom effek­ter­na på elev­er­nas ut­bild­ningslängd och inkomst som vux­na. Den säger inte heller nå­got om hur be­ty­gen påverkar själ­va läran­det.

– Ska man un­der­sö­ka be­ty­gens ef­fek­ter på själ­va lär­pro­cessen, då be­höver man tit­ta mer di­rekt på vad som hän­der på ko­rt sikt, på testre­sul­tat och så­dant. Sam­tidigt kan man ur ett län­gre per­spek­tiv fun­dera på: Vad är lärande? Är det nå­got som gör att vi i slutän­dan får mer ut­bild­ning, till ex­em­pel klarar att gå gym­nasi­et? Kan be­ty­gen ha påverkat vår motivation för lärande, att fak­tiskt vil­ja gå kvar i skolan och lära vi­dare, eller kan de ha påverkat vår för­må­ga, att vi har lärt oss så att vi fak­tiskt kan gå kvar i skolan?

Visst finns det ett värde i att barn mår bra och funger­ar och har det roligt i skolan på ko­rt sikt, men i slutän­dan finns ändå en mål­sät­tning att de ska klara sig bra som vux­na och fungera bra i ett samhälle. Och det kanske vi bara kan mä­ta när bar­nen till slut har bliv­it vux­na, menar hon.

– Att mä­ta på lång och ko­rt sikt står inte i nå­got mot­sats­förhål­lande till varan­dra. Vi vet från an­nan forskn­ing att det finns gan­ska star­ka sam­band mel­lan skol­presta­tion­er tidigt i livet och på län­gre sikt. Men det är klart att det skulle vara spän­nande att lära sig mer om själ­va or­sak­en – vad är det egentli­gen som påverkar? Hade vi haft na­tionel­la provre­sul­tat för de här bar­nen hade vi kun­nat se när det hän­der. Men för de här grup­per­na har vi inte ens till­gång till slut­be­ty­gen i ni­an.

Hon ty­ck­er inte att det av hennes rap­port går att dra slut­sat­sen att be­tyg i årskurs 6 skulle ge sto­ra pos­iti­va ef­fek­ter på elev­er­nas lärande. Men det finns inte heller nå­got som pekar på mot­sat­sen, menar hon.

– Säg så här: Jag ty­ck­er att man med stöd i min forskn­ing i al­la fall kan sä­ga att det finns väldigt lite som ty­der på att det skulle vara väldigt skadligt. De som tror att be­tyg i sex­an eller sjuan ska stjäl­pa skol­si­tu­atio­nen för svagpresterande elever med ut­bild­ningss­vag bakgrund – de har av mi­na re­sul­tat att dö­ma in­gen grund för sin oro.

Fotnot: IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering sorterar under arbetsmarknadsdepartementet. Institutet har bland annat till uppgift att granska vilka effekter på arbetsmarknaden som olika åtgärder inom utbildningsväsendet får. Anna Sjögrens rapport 2010:8, Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden?, finns att läsa på www.ifau.se.

Alla artiklar i temat Bedömd – Från fruktstund till studentflak (9)

ur Lärarförbundets Magasin