Ingår i temat
Naturlära
Läs senare

Beredd när krisen kommer

TEMAFaktaresistenta knäppskallar eller riskmedvetna realister? Preppervågen har kommit till Sverige. Författaren Lars Wilderäng förklarar fenomenet.

av Niklas Arevik
14 Dec 2016
14 Dec 2016
Foto: Maja Kristin Nylander
Lars Wilderäng, författare och bloggare.

Ha detta hemma om krisen kommer

Myndigheterna rekommenderar alla svenskar att vara så pass förberedda att de klarar tre dygn utan hjälp i händelse av en kris. Grundpelarna är vatten, mat, värme, trygghet och information.

  • Fotogenlampa och bränsle
    Tändstickor
    Värmeljus
    Ficklampa
    Batterier
    Plastdunkar
    Förbandslåda
    Husapotek
    Radio med vev eller solceller
    Vevladdare till mobilen
    Fotogendrivet element
    Sovsäckar och filtar
    Hygienartiklar som fungerar utan vatten, som tvättlappar
    Campingkök och bränsle
    Mat som klarar rumstemperatur
    Kontanter
    Telefonlista på papper. 113 13 är samhällets informationsnummer vid stora olyckor och kriser.

Källor: MSB, krisinformation.se och 72timmar.se

Lars Wilderäng är författare och skribent på ekonomibloggen Cornucopia? Hans senaste romansvit är en dystopisk skildring av hur människor tvingas reda sig själva när elektroniken slutar fungera och samhällsapparaten kollapsar. De som överlever är de som är förberedda, prepared.

Förbereder sig för katastrofer

Ordet prepper kommer från engelskans prepared (beredd). Vissa föredrar survivalist (överlevare). Det är människor som aktivt förbereder sig för ett framtida avbrott i rådande social, ekologisk eller politisk ordning.

Detta görs genom att hamstra mat och vatten, lära sig första hjälpen och självförsvar, förbereda självförsörjning och skyddsrum med mera.
Tänkbara scenarion att förbereda sig för kan vara naturkatastrofer, krig, terrorism, radioaktiva utsläpp, upplopp, ekonomisk kollaps eller pandemier.
Källor: swedishprepper.com och Wikipedia

Vad kännetecknar en prepper?
– Det finns väldigt många olika slags preppers. Gemensamt är att man förbereder sig för oförutsedda händelser och har en hög riskmedvetenhet. Det är en ganska liberal och frihetlig rörelse som går ut på att inte ligga andra människor till last.

Är du själv en?
– Ja, enligt den breda definitionen. Jag bor på landet och då måste man vara förberedd.

Du bedriver småskalig odling för husbehov. Är det viktigt att vara självförsörjande?
– Det är en inställningsfråga. Det är billigare och enklare att köra med lager, men den svenska prepperrörelsen växte fram ur den praktiska alternativrörelsen, med självhushållning.

Varför kan vi se ett ökat intresse för prepping just nu?
– Det beror på läget i omvärlden. Den moderna survivaliströrelsen (se faktaruta) dök upp i USA efter 11 september. Den växte ytterligare med orkanen Katrina och finanskrisen. I Sverige ökade intresset efter Ukrainakrisen, när många insåg att det faktiskt kan bli krig på vår kontinent.

Kommer vi svenskar i större utsträckning behöva klara oss på egen hand framöver?
– Ja, absolut. Sveriges infrastruktur är utsatt för väldigt stora besparingar och vi gör inte de återinvesteringar som behövs. Samtidigt blir vi allt mer mobila. Vi har aldrig haft det så bra som nu men på samma gång aldrig varit så sårbara.
– Svensk krisberedskap har visserligen förbättrats det senaste året, vilket är ett steg i rätt riktning. Men sett över den senaste tjugoårsperioden har den nästan nedmonterats totalt.

Vilka realistiska hot finns mot vårt samhälle i dag som motiverar prepping?
– Det kan vara väderfenomen, problem med vattenförsörjningen, infrastruktur som går sönder på grund av bristande investeringar eller terrorism i någon form. Men även krig. Det behöver inte vara sannolikt bara för att det är realistiskt.

Hur förbereder man sig för en krissituation?
– Tänk vattenförsörjning. Vatten är det viktigaste som finns och många tar för givet att drickbart vatten alltid ska komma ur kranen. Samtidigt är det väldigt lätt att förbereda sig för vattenbrist, det är bara att fylla några dunkar och ställa i garderoben. I övrigt, tänk igenom vad du skulle sakna mest om någon annan inte längre ordnar det åt dig. Elektriskt ljus, till exempel. De flesta har nog en ficklampa hemma, så skaffa några extra batterier.

Enligt en studie från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är det få av dagens 18-åringar som ser en risk för att till exempel bli utan dricksvatten. Är krismedvetenheten för låg?
– Nej, inte generellt. Ungdomar är alltid ungdomar. Det hör ungdomen till att ha en positiv syn på samhället. Många får en helt ny syn på beredskap när de skaffar barn. Ingen vill riskera att stå utan blöjor till exempel, och ser till att skaffa ett lager.

Har skolan något ansvar för att lära ut överlevnad i krissituationer?
– Det är lätt att se skolan som en universallösning för alla problem. Lärare har redan för mycket att göra, låt dem vara lärare. Även om skolan är ett väldigt bra sätt att nå ut så ska fokus ligga på att lära ut kunskaper för att eleverna ska kunna få ett jobb.
– Med det sagt är det ändå väldigt bra om dessa frågor tas upp. Jag tror att man i undervisningen kan göra många roliga och spektakulära saker utifrån olika scenarier. Jag vet att min bok Stjärnklart har använts som diskussionsunderlag på gymnasiet till exempel.

Har du några tips till nyfikna nybörjare om var de kan lära sig mer om prepping?
– Det finns en kul bok som heter Zombieöverlevnad: din guide till apokalypsen av Herman Geijer. Den utgår ifrån den mytologiska populärvetenskapliga zombieundergången, men handlar egentligen inte om zombier utan om överlevnad i krissituationer generellt.

Alla artiklar i temat Naturlära (9)

ur Lärarförbundets Magasin