Läs senare

”Även Skolverket borde tåla en granskning”

I Pedagogiska magasinet nr 4/11 gick Lotta Bernler och Göran Englund till hårt angrepp mot Skolverkets utvärdering av antimobbningsmetoder. Efter svar från Skolverket och rapportförfattarna står de fast vid sin kritik och uppmanar andra forskare att granska utvärderingen.

28 Nov 2011

Hoppsan! Ett undervisningsråd, en avdelningschef på Skolverket, tre universitetslektorer, en docent och tre professorer har snabbt och rappt svarat på vår insändare i Pedagogiska magasinet (nr 4/11) med rubriken ”Vill Skolverket tysta kritik?”.

Först en kommentar kring det som Skolverket kallar sakförhållanden. Vi ser inte att det är konstigt att en lärare också kan arbeta som utbildningskonsulent efter att ha arbetat 20 år som lärare. En utbildningskonsulent som är anställd för att stödja skolor i Göteborg. Rektor på skolan fick erbjudande från Skolverket att sända representanter från skolan och hon gjorde sitt val. Vi var en skolkurator, en specialpedagog, en lärare och utbildningskonsulent (lärare). Vi som skrev insändaren är båda sedan länge kommunaltjänstemän och är inte avlönade som programföreträdare. Att man arbetar med ett program betyder ju inte att man är köpt av programmet. Vi tror att samma sakförhållanden gäller för övriga ”metodskolor” som var på konferensen.

Det finns positiva resultat från Göteborgskolor som arbetat med Olweusprogrammet som publicerats i två rapporter (Prevus arbete att minska mobbning del 1 och 2, och bygger på cirka 2 900 elevsvar – dessa har sänts till Skolverket). Rapporterna visar att det tar tid att minska mobbning och kränkningar men det går.

Vi tycker att Skolverket bör söka dialog och försöka förstå varför flera kommuner valt att arbeta med Olweusprogrammet i stället för att blint lita på en utvärdering.

Vi valde att i vår insändare inte peka ut eller nämna namn på vare sig undervisningsråd eller forskare som uttalat sig till oss och vi har inte haft för avsikt att förolämpa någon utan valt att kritisera en myndighets sätt att agera på kritik och en publicerad rapport.

Vi kommer väl ihåg mötet hos skolans rektor när hon berättade att Skolverket ringt upp henne och berättat att våra frågor till Skolverkets forskare förstörde hela konferensen. Ett sätt att tysta framtida kritik menar vi. Vi har återigen frågat rektor om samtalet. Det handlade inte om att någon tvivelaktig person dök upp utan om de kritiska frågorna som ställdes.

Vi är fortfarande frågande till varför ett så litet underlag som 30 elever vid tredje mättillfället av Skolverkets elevenkät (år ett 160, år två 120, år tre 30 elever) på skolan kan vara ett underlag för rapporten. Forskarna nämner i sitt svar att även 11 elever intervjuats på skolan. Några procent av dessa elever var säkert mobbade och då ska detta fåtal elever sedan fördelas på ett antal av de 18 komponenterna som Skolverket menar finns på skolan. Låt oss säga att 10 procent av de 30 som svarade på enkäten år 3 (= 3 elever) var mobbade. Dessa ska delas upp i pojkar och flickor för att sedan spridas ut på 18 antal komponenter, det måste bli ett mycket tunt och skört underlag.

Vi tror att om man har individdata så är det viktigt att veta att rätt individ följs, det kan man omöjligen veta om man låter eleverna göra enkäten hemma på sin dator. Vem sitter egentligen vid datorn? För övrigt görs Olweusenkäten också som webbenkät men i skolans regi. Det är viktigt att förstå att detta är skolans ansvar och att skolan inte överlämnar ansvaret enbart till eleven.

De 11 elever som gruppintervjuades fick tydligen också frågor om varför de tror de kränkts. Dessa frågor ställdes, enligt forskarnas inlägg, i en gruppintervju ­– värdet av vad man får ut av detta kan ifrågasättas.

Vi är ju inga forskare men det vi hör från andra forskare är att ska man utvärdera enskilda insatsers effektivitet så har Skolverket använt fel forskningsmetodik. Vi uppmanar andra forskare att ta del av denna debatt för det är av vikt att den inte tystas ned och varför inte en oberoende granskning.

Skolverkets och forskarnas svar kan ses representera den kamp som finns kring mobbningsbegreppet. Ordet mobbning har försvunnit ur skollagen och Skolverket har gjort ett medvetet val av vilken typ av forskare man vill ha.

Skolverket centrala slutsatser från rapporten rekommenderar enbart ett pedagogiskt perspektiv. Vi tror att även ett psykologiskt perspektiv måste vara med när man ska hantera våld och övergrepp i skolans kontext.

Mobbningsbegreppet är viktigt för individen och för att ansvariga vuxna och organisationer kan se till att det minskar. Att det finns en kommunal förankring kring detta arbete mot mobbning tror vi är bra.

Vi tycker att det är jättebra att Skolverket granskar program. Vi har dock haft synpunkter på sättet det har gjorts och hur det har kommunicerats till media. Det måste ses som positivt att granskas, vilket även måste gälla för Skolverket.

ur Lärarförbundets Magasin