Läs senare

Alla vinnare i betygsjakten?

"Vad gör man då efter ett prov om flera av eleverna inte klarar målen för E? Då kommer det vi kan kalla Andra Chansen. Eleven får göra om provet, ofta samma prov. Och ser man på, resultatet förbättras."

20 Feb 2013

Går ditt barn en dopningsskola? Det är mycket möjligt ifall du bor i glesbygd och bara har en högstadieskola på orten. Din hemtrakt består av traditionell arbetarbygd med jord- och skogsbruk som de viktigaste näringarna, och högre utbildning har inte varit självklar.
Ändå blir din skola i undersökning efter undersökning klassad som en av rikets bästa. Inte minst i Lärarförbundets listor brukar små Norrlandsskolor ta sig upp och förbi skolorna i rika storstadsförorter eller högskoleorter, där föräldrarna ofta är universitetsutbildade, har välbetalda jobb och råd med läxhjälp. Ändå blir de omsprungna av landsbygdsskolorna. Hur kan det komma sig?

Bullerbyn kanske många ser framför sig. Rödkindade barn som älskar fröken, rejäla föräldrar, få utrikes kommande elever, stabilitet och sammanhållning. Då uppnår man den studiero som kan göra underverk. Eller?

I skolmätningarna handlar det om att ha hög andel behöriga lärare och hög lärartäthet. I glesbygden brukar man lösa det genom att utbilda de obehöriga lärare man har tills de blivit kvalificerade. Sedan stannar de oftast kvar på orten resten av karriären.

En knepigare sak är andelen godkända elever. Ska man toppa listorna måste den vara mycket hög. Och det är inte alltid som eleverna själva inser vikten av detta.

Det är nu som dopningen kommer in. Vi har alltså målrelaterade betyg, där F är underkänt. Eleven måste upp till åtminstone ett E. Vad gör man då efter ett prov om flera av eleverna inte klarar målen för E?

Då kommer det vi kan kalla Andra Chansen. Eleven får göra om provet, ofta samma prov. Och ser man på, resultatet förbättras.

Men vissa elever klarar inte E då heller. Då kan eleven få ta hem provet och fylla i det med hjälp av sina läroböcker. Fusk, kan många invända. Nej, inte alls, eleven inhämtar ju kunskap, om än på ett ovanligare sätt än på andra skolor.

Klarar eleven inte heller detta får denne fylla i provet med hjälp av en lärare. Eller som sista alternativ sätta sig med läraren och samtala en stund. Då visar det sig märkligt nog att eleven visst har de grundkunskaper som krävs för ett E, man har bara svårigheter att uttrycka dem.

Och tro det eller ej, vår lilla byskola får en strålande hög andel godkända elever och blir återigen en av landets bästa.

Finessen med systemet är att alla vinner på det. Både eleven och föräldrarna, lärarna och rektorn. Och skolpolitikerna som trots små resurser får se miraklet upprepas år efter år. Att vi i denna avkrok når sådana elitresultat. Nordnytt och lokalpressen hyllar resultatet. Eleverna bjuds på tårta.

Precis som i dopade idrottslag vill vi få se sanningen. Särskilt om man fuskat länge är det svårt att bli ren. Publiken vill ha nya medaljer. Den aktiva som inte tar sprutorna skulle förstås prestera sämre och få lämna landslaget, bättre att fortsätta på samma linje.

Men så kommer plötsligt en undersökning av Skolverket om de nationella proven för 2012. Vår lilla skola visar sig plötsligt ha stora problem. Andelen underkända elever i matematik är så stor som 43,1 procent. Även i svenska och engelska är eleverna klart sämre än genomsnittet.

Ändå når man godkänt i slutbetygen. Inför varje terminsslut hopar sig omproven och de vänliga samtalen. Och efter många turer klarar eleverna äntligen målen. Trolleri, kan man tycka.

Och Lärarförbundet kan placera skolan i tätklungan även i nästa års lista.

ur Lärarförbundets Magasin