Ingår i temat
Flerspråka
Läs senare

Alexander Tandefelt: Sången sätter ord på känslorna

FlerspråkaGrundskolläraren Alexander Tandefelt berättar om arbetet med flerspråkighet på Lindängeskolan i Malmö.

17 Nov 2017
Foto: Emil Malmborg

Hur jobbar du med flerspråkiga elever?

— A och O är att skapa en trygg och tolerant miljö där alla hörs och syns och känner att de är lika mycket värda. Det är också viktigt att skolan har föräldrarnas stöd. Därför bjuder vi in till knytkalas varje termin. Till ett föräldramöte kommer kanske sju stycken, till kalasen kommer alla — ibland även farmor och kusiner — och då smyger vi in mötet där.

Hur jobbar du i klassrummet?

— Tematiskt och konkret. Om det handlar om trafik går vi runt i centrum och känner på skyltar, pratar om färger på övergångställen och rödljus och tittar till vänster och höger när vi går över gatan. Hela tiden använder vi så många ord som möjligt. Sedan utgår vi ifrån utflykten i de olika ämnena, i matten kan vi till exempel prata om skyltarnas olika former.

Alexander Tandefelt

Lärarkategori: F–6, undervisar i sv och sva.

Bostadsort: Veberöd.

Antal år i yrket: 9.

Skola: Lindängeskolan, Malmö.

Årskurs: 1—3.

Andel elever med annat modersmål än svenska: 98 procent.

Antal språk i skolan: 14.

Och hur jobbar du med svenskan i klassrummet?

— Vi läser, skriver, leker, dramatiserar och tittar mycket på film och bilder. Nu ska vi jobba med bokstaven L. Jag har klippt isär en stor bild på ett lejon; eleverna ska få se bitarna och gissa vad det är. Då får de orden nos, tass och öra på köpet. Sedan bygger vi ett lejon av bitarna, ser en film om ett lejon, läser en bok om ett lejon och skriver en kort faktatext om ett lejon. Repetition är bra.

Vad har elevernas svårast för i språket?

— Prepositioner. »Jag ska gå i toaletten«, kan de säga. »Då får du sätta på dig stövlar så du inte blir blöt om fötterna«, svarar jag. Vi brukar träna lägesorden i gymnastiksalen. Eleverna lär sig bättre om de använder hela kroppen och ställer sig på och lägger sig under bänkar. Problemet är att de bara använder svenskan i skolan — och de får bara höra svenska utan brytning från mig och några andra lärare.

Något annat som är krångligt för dem?

— Eftersom de inte kan så många ord blir det lätt missförstånd och bråk. Många har svårt att uttrycka sina känslor och vet inte att de ska säga förlåt när de råkat göra någon illa på rasten. Jag brukar samla känsloord på en tavla och lära in dem via sånger — om någon varit ledsen kan vi sjunga texten som att vi gråter.

Vad tycker du själv är besvärligt?

— Att eleverna är på så olika nivåer. Det är svårt att hinna vara med överallt där det behövs i klassrummet. Men jag har god hjälp av en fritidspedagog, studiehandledarna och modersmålslärarna.

Hur går det, då?

— Bra. Treorna jag lämnade i våras nådde över snittet i det nationella provet. Det är jag väldigt nöjd med, för många av dem hade inte så goda förutsättningar från början.

Alla artiklar i temat Flerspråka (11)

ur Lärarförbundets Magasin