Läs senare

17 år och ny i skolbänken

Fem klasser med gymnasieelever som i princip aldrig har gått i skolan. Hur hanterar man det? Lärarna vid Angeredsgymnasiet tog hjälp av forskare vid Göteborgs universitet och hittade ett nytt sätt att arbeta.

23 Sep 2016
17 år och ny i skolbänken
Datorerna är viktiga pedagogiska verktyg för eleverna med kort skolbakgrund. Här arbetar Hana Weldeslasie och Yahye Gabdiqadir tillsammans med ljud och text. Foto: Nicke Johansson

Foto: Nicke Johansson

Röda sten, Amerikaskjulet och Sjömanshustrun. Bilder på de för göteborgare välbekanta vyerna ligger utspridda på bänkarna. Bakom dem sitter en grupp elever redo med sina datorer. De har varit på studiebesök i Göteborgs hamn, läst texter och spelat in filmer som de nu ska dela med sig av till de elever som ännu inte varit där.

– Det känns konstigt att höra sig själv. Låter inte bra, skrattar Merhawi Berhane.

– Men om jag säger fel kan jag höra det och läsa det här, inflikar Jaffar Tawasulli och pekar på texten.

Han kommer från Afghanistan och har varit i Sverige i knappt två år. När han började på Angeredsgymnasiet för ett och ett halvt år sedan var det hans första möte med skolan någonsin och han är mycket angelägen om att ta igen förlorade år.

– Jag lär mig bäst genom att prata. Prata är mest viktigt.

I skolans långa korridorer, alla i samma plan, möts förutom de 27 klasserna med Språkintroduktion (Sprint) också elever från de nationella programmen samt elever som deltar i skolans elitsatsning på idrott, eller går på riksgymnasiet för rörelsehindrade. Gemensamt för de drygt tusen eleverna på Angeredsgymnasiet är att de är flerspråkiga. Sedan förra hösten finns det också fem klasser som helt saknar, eller har mycket liten, skolbakgrund.

Foto: Nicke Johansson

– För oss var detta något nytt. Vi är ju gymnasielärare. Hur möter vi en 17-åring som aldrig har gått i skolan? Hur jobbar vi med läs- och skrivinlärning utan att förminska dem? funderar Emma Stenberg, lärare i svenska som andraspråk.

– Egentligen är det en uppgift som skulle passa bättre för en lågstadielärare, samtidigt behövs kunskapen om hur det är att lära sig läsa på ett nytt språk, instämmer Jeanette Danielsson och Gabriella Ekberg.

Just att undervisningen inte får bli för barnslig är en av lärarnas stora utmaningar. I hemklassrummen hänger alfabetets bokstäver på väggarna. En del elever behöver det som stöd, samtidigt tycker de att det är lite skämmigt.

– Det gör också att de har ett driv och en lust att lära. De är oerhört tacksamma för att få lov att gå i skolan och vi har sällan problem med motivation, säger Emma Stenberg.

Många av eleverna är dessutom i Sverige utan sina föräldrar. Skolan fyller en viktig funktion som fast punkt i tillvaron.

– När vi pratade om vilken veckodag som var bäst, svarade eleverna: ”Onsdag!” ”Varför då?”, undrade jag. ”Jo, för det är den dagen vi går längst i skolan”, berättar Gabriella Ekberg.

Ungefär samtidigt som Angeredsgymnasiet fick en stor tillströmning av nyanlända elever, hösten 2015, påbörjade skolan ett samarbete med Institutionen för didaktik och pedagogik, IDPP, vid Göteborgs universitet. Samarbetet, kallat Angeredsmodellen, involverar alla lärare på skolan och har utmynnat i tolv arbetsgrupper som jobbar med aktionsforskning.

Foto: Nicke JohanssonGemensamt för flera av projekten är kommunikation och språkutvecklande arbetssätt.

– Vi har alltid velat jobba verksamhetsnära. Med den mångfald som finns på skolan är det svårt att skapa en fortbildning som passar allas behov. Vi måste göra olika och utgick därför från undervisningen: Var har vi svårt att möta eleverna? Vilka områden kan vi förbättra? Hur kan vi hitta metoder som stöttar och motiverar eleverna i deras lärande? berättar Anna Hansson, specialpedagog och projektledare för arbetet.

I botten fanns en önskan om en pågående pedagogisk diskussion och ett samarbete mellan olika lärare.

– Hur skapar vi ett didaktiskt samtal värt namnet? Samtal som inte slutar i schemaläggning eller organisation? Samarbetet med IDPP har hjälpt oss att lyfta blicken och att få en röd tråd i vårt arbete, fortsätter Anna Hansson.

Även om eleverna utan tidigare skolgång – de så kallade alfaeleverna – kanske är de som älskar skolan mest, är de samtidigt ganska anonyma. För att lyfta dem initierade en av arbetsgrupperna en vintermarknad där eleverna först fick tillverka olika alster, skriva och berätta om dem och slutligen presentera dem för skolan och inbjudna gäster. Resultatet blev en öppen scen där även musik och dans ingick.

– Att använda det konstnärliga gav många spin off-effekter, konstaterar Gabriella Ekberg.

Den givna uppgiften var att göra figurer i lera, men några blev inspirerade att tillverka serviser. Det ledde till nya samtal, och texter om teceremonier och recept.

– Att jobba så här är inte dåligt för någon, men för de här eleverna är det en förutsättning, sammanfattar hon.

Att aktivera flera sinnen under lektionerna är något som lärarna återkommer till. De arbetar gärna i teman där de visar bilder, lyssnar, upplever och skapar.

– Vi jobbar länge med varje sak och försöker knyta ihop säcken så att det inte blir lösryckt. Vintermarknaden bidrog till att skapa språk, ord och begrepp som eleverna inte kunde tidigare, säger Emma Stenberg.

Foto: Nicke Johansson

Om helhet är ett nyckelord är repetition ett annat. Med utgångspunkt i pedagogiska metoder som genrepedagogik och cirkelmodellen jobbar lärarna med mycket stöttning. För grupperna med elever på lägst nivå görs nästan allting gemensamt med läraren.

– Eleverna behöver en stödjande skolstruktur. Därför jobbar vi med att skapa trygghet och tydlighet. Vi har också märkt att det behövs en stor del av förutsägbarhet när det gäller lektionernas sammansättning och innehåll för att eleverna ska må bra och utvecklas språkligt, säger Anna Hansson.

Alla elever på Angeredsgymnasiet har en Chromebook, en bärbar dator. Det blev utgångspunkten till att en av arbetsgrupperna har arbetat med aktionsforskning utifrån Sprintelevers användning av digitala verktyg.

– Vi har ett digitalt klassrum där vi lägger in läxor, inspelade texter och övningar. Det är speciellt bra för de elever som tycker att det är svårt att härma i klassrummet, berättar Jeanette Danielsson.

Dessutom använder de programmet Quizlet där eleverna kan skriva diktamen online och omedelbart få respons, samt tjänsten Appwriter, som läser upp all text på skärmen så att eleverna kan lyssna.

– Parallellt får eleverna modersmålsundervisning med läs- och skrivinlärning, och en lektion per vecka är modersmålslärarna med i klassrummet tillsammans med de ordinarie lärarna. I stort arbetar vi ofta med korsspråkande – att elever får slå upp och skriva på sina egna modersmål, säger Jeanette Danielsson.

Hon tycker att deras arbete har lyft upp betydelsen av digitala verktyg för den här elevgruppen. Till en början fanns det exempelvis tveksamheter kring om alfaeleverna över huvud taget skulle ha någon nytta av datorerna.

Foto: Nicke Johansson– Men i dag vill ingen vara utan dem. Med datorerna har vår palett blivit bredare och vi kan variera undervisningen. Eleverna är mer självständiga och kan repetera, göra hemuppgifter och arbeta i sin egen takt, säger Emma Stenberg.

– Om en tvååring kan surfa på sin Ipad, varför skulle inte de här eleverna kunna navigera på datorn även om de inte kan läsa? De har ett stort intresse för program och sociala medier, precis som vilka tonåringar som helst, inflikar Gabriella Ekberg.

I våras sammanställde lärarna på Angeredsgymnasiet sina rapporter från första rundan av aktionsforskning. Under höstterminen kan de fortsätta att fördjupa sig eller börja på ett nytt område. Samarbetet med Göteborgs universitet kommer att pågå i totalt fyra år, men målet är att arbetssättet ska bli permanent på skolan.

– Det leder till ett kontinuerligt förändringsarbete ute i verksamheten, konstaterar Jörgen Dimenäs, docent i didaktik och en av flera handledare.

Att på det här sättet utveckla undervisningen för hela skolan ser han som en god strategi för att möta de mångkulturella utmaningar som Angeredsgymnasiet måste hantera.

– När ett vetenskapligt förhållningssätt möter lärarnas beprövade erfarenhet lyfts den tysta kunskap som ingår i lärarnas profession fram och sätts på pränt. Det ger en stolthet hos lärarna som de kan visa upp, och känna att ”så här jobbar vi på Angeredsgymnasiet”, säger Jörgen Dimenäs.

Under året har han träffat de olika arbetsgrupperna för handledning fem till sex gånger. Han har hjälpt dem att formulera frågeställningar och stöttat dem i deras utvärderingar och rapporter, som så småningom kommer att dokumenteras i en publikation om Angeredsmodellen.

– En viktig framgångsfaktor för ett utvecklingsarbete på skolan är att rektorn ingår i gruppen, samt att det utgår från lärarnas och elevernas behov och inte från ett färdigt koncept.

Förändrar verksamheten stegvis

  • Aktionsforskning är ett pedagogiskt verktyg som utgår från en stegvis process för att förändra verksamheten.
  • Första steget är att kartlägga den egna verksamheten och utifrån den formulera en fråga.
  • Beroende på frågeställning väljer man sedan en aktion/handling och gör en plan för hur den ska genomföras.
  • Ett viktigt steg är att aktionen observeras och dokumenteras. Kunskapen utgör sedan grund för fortsatt utveckling.

ur Lärarförbundets Magasin