Läs senare

Komplexa svar utan förenklingar

RecensionVad betyder det att kvinnor skaffar sig ett allt större försprång framför män inom utbildning?
I en djup och bred reportagebok söker Emma Leijnse svar, utan att förenkla frågan.

19 Sep 2017

Fördel kvinna — den tysta utbildningsrevolutionen

Emma Leijnse

Natur och Kultur

Fördel kvinna är en reportagebok av Emma Leijnse, skribent på Sydsvenskan. I boken undersöker hon det faktum att kvinnor är mer högutbildade än män i Sverige i dag, och att tjejer har bättre resultat i grundskola och gymnasium än killar. Dessa två faktorer, studieresultat och utbildningsnivå, kopplas samman i boken. Att tjejer och kvinnor är mer intresserade av utbildning överlag (även om det inte gäller alla utbildningar) och i genomsnitt klarar sig bättre är ett faktum, och ett inte ovanligt diskussionsämne i utbildningspolitik och offentlig debatt. Många tycks oroa sig för hur det ska gå för killarna och männen trots att de intressant nog ändå har övertaget inom näringsliv och politik, och i genomsnitt tjänar mer och gör mindre hemarbete. Leijnse är dock inte främst orolig för killarna, och förenklar inte frågan om genus och utbildningsnivå, hon frågar sig i stället vad det betyder att tjejer och kvinnor drar ifrån i utbildning och hon bidrar med komplexa svar. Det gör hon genom att varva statistik, intervjuer och berättelser, med forskning och diskussion.

I den första delen av boken som handlar om Jokkmokk, där skolbetygen är väldigt mycket sämre bland killar än tjejer och många tjejer flyttar för att plugga, har Leijnse intervjuat både unga och gamla, välutbildade och de med gymnasieexamen, om deras val av utbildningsvägar. Hon reflekterar över urbaniseringens genusprägel, när unga kvinnor flyttar för att utbilda sig, och vilka som stannar kvar och varför. Hon beskriver inte Jokkmokks män som bara förlorare i processen utan konstaterar att de inom vissa mansdominerade branscher får bra lön och villkor trots att de saknar utbildning, och att de reser utomlands för att träffa kvinnor, eftersom kvinnorna på hemmaplan är få på grund av utflyttningen.

Många tycks oroa sig för hur det ska gå för killarna och männen trots att de intressant nog ändå har övertaget inom näringsliv och politik, och i genomsnitt tjänar mer och gör mindre hemarbete. Illustration: Sara Frisk

Boken är upplagd så att Leijnse i varje kapitel tar upp ett särskilt frågeområde relaterat till kvinnors ökande försprång framför män inom utbildning. Till exempel hur det ser ut inom högskoleutbildning, där kvinnor står för majoriteten av grundexamina men samtidigt utgör en liten del av professorerna, eller hur kvinnors utbildningsnivåer hänger samman med ett jämställt (hetero) privatliv och föräldraskap, och hur idéer om att kvinnor som utbildar sig kan skapa fred, präglar globala satsningar på kvinnors utbildning, för att bara nämna några teman i boken.

Det avslutande kapitlet handlar om de killar som inte klarar skolan. Med exempel från Malmös studievägledning och ungdomsuppföljning som ingång, diskuteras bland annat betygssystemets betydelse för att skapa de outbildade, dåliga, eleverna, där killar är i klar majoritet. De dåliga eleverna, menar författaren, riskerar sin hälsa och att hamna i kriminalitet och socialt utanförskap på grund av sin utbildningsnivå. Klass och etnicitet är i kapitlet ständigt närvarande utan att explicit diskuteras. Författaren måste ju veta att det är en överrepresentation av killar med fattiga föräldrar som invandrat till Sverige bland dem som får dåliga betyg och sedan hamnar i socialt utsatta lägen.

Det är en ambitiös bok, i vilken författaren strävar efter att täcka in nästan allt som kan relateras till kvinnors ökande utbildningsnivåer, oftast i Sverige men ibland också i hela världen. Det är förstås omöjligt att täcka in alla de områden som tas upp, att kunna all forskning och korrekt återge alla demografiska fakta. Eftersom Leijnse vill säga någonting om väldigt mycket, och även blandar in anekdoter och egna erfarenheter, blir boken ibland både ytlig och osammanhängande trots de goda intentionerna.

ur Lärarförbundets Magasin